..eller som gör mig så i helvete förbannad, faktiskt, är när folk inte uppskatta vad de har. Jag har själv många gånger glömt bort att uppskatta vad jag har i mitt liv, och det gör alla. Jag tror att alla någon gång har känt att en vill ha mer, att en vill ha bättre, utan att tänka på hur bra en faktiskt har det. Men många försöker i alla fall att vara glada över sina ägodelar, vänner och familj. Det är inte dessa människor jag är arg på, de som försöker visa sin tacksamhet, vänlighet och kärlek till nära och kära. Jag är arg på de människor som hela tiden ska ha allt på silverfat, på människor som skiter fullständigt i sin familj och vänner och bara tänker på en själv.
Hata inte er familj. I väldigt många fall är familjen den grupp av människor där kärleken är som stört, trots att det inte alltid verkar så. Under flera år har jag själv haft lite halvtaskiga förhållanden med medlemmarna i min familj; jag har bråkat med mina syskon riktigt rejält många gånger, likaså med mina föräldrar. Men inte fan hatar jag dem. Inte ens när det är rörigt och jobbigt i veckor hatar jag dem. Aldrig någonsin. De är min familj oavsett hur osams vi är, oavsett hur mycket vi skriker på varandra.
Uppskatta er familj. Visa lite kärlek. Ni kanske ska satsa på att för en gångs skull fixa middag, och låta era föräldrar slippa? Sluta vara så jäkla missnöjda med allt ni inte har och uppskatta livet. Med mer kärlek till omvärlden skulle vi komma långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar