Del mondi: Taizé 2013

Jag kom hem från Taizé i måndags, mina vänner. Jisses vilken resa det var. (Det här är ett "läs mer"-inlägg, klicka på den knappen för att se bilder och läsa mer om veckan)

Det här året har skilt sig från de två föregående åren på några sätt.
1) Jag har inte varit på Oyak, stället man annars hänger på på kvällen och träffar en hel uppsjö med människor varje kväll, någonting alls. Bara för att säga till min grupp var jag är någonstans.
2) Jag har därför inte träffat så många nya människor.
3) Jag har varit i 17-29-gruppen, alltså bibelstudiegruppen för 17-29-åringar. Där fick jag en mycket bättre diskussionsgrupp än de tidigare åren. Det var seriösare och allmänt bra. Det gjorde också att jag hade ett annat jobb än det man gör i 15-16-gruppen. Jag hade körsång som jobb. Trevligt, inte sant?
4) Jag har haft mycket mer tid för att bara vara och ta det lugnt.
5) Jag har spenderat väldigt mycket tid i kyrkan. Åtminstone fyra timmar varje dag, och då räknar jag inte med de två timmar jag har haft körövning.
6) Min tro utvecklades otroligt mycket.

Jag har verkligen haft en extremt konstig vecka, mina vänner. Konstig, men samtidigt så himla rätt och så himla nyttig. Jag har verkligen mått bra av det här, trots att jag hade några extremt jobbiga dagar då jag bara ville lägga mig någonstans. Och därför gjorde jag det, jag gick och satte mig i kyrkan eller la mig i Silent garden. Det har jag inte kunnat göra förut, och det har stört mig. Men nu kunde jag det, och jag mådde så väldigt bra av det. Jag kunde ta mig tid att kontemplera, läsa, ta det lugnt. Upptäcka bibeln, njuta av tystnaden. Må bra i mina vänners tysta sällskap. Jag älskade verkligen den här veckan, och ändå var det relativt lätt att åka därifrån. Jag vet inte, det kändes helt enkelt okej. Jag kom fram till en del saker som jag behöver ta itu med nu när jag är hemma och jag lät bli att träffa allt för många människor, det tror jag verkligen gjorde stor skillnad. Jag träffade förvisso nya människor det här året också, men det känns ändå inte som till exempel förra året. Nu känns det ändå okej, och jag kommer se till att jag kommer träffa de här människorna igen. Det känns okej, helt enkelt.
Jag tog inte jättemånga bilder, men ni kan få några stycken i alla fall. Här kommer de, oredigerade och fina;

Min diskussionsgrupp